Glädjen stod högt i tak när föreningen Visans Vänner i Östnyland firade 50 år. Här följer glimtar från vår anrika historia. Vi lägger till i lagom portioner. Jubileumsåret kulminerade i en jubileumskonsert på Kulturhuset Grand i Borgå den 14. mars! 

Nils Wilhelm "Limpan" Lindholm grundade tillsammans med bland andra Henrik Christernin, Stig Söderström och Åke Lindfors Visans Vänner i Helsingfors i januari 1945. Det var den andra visföreningen i Norden! Tidigt började man sprida visornas glada budskap till andra orter i landet. Som mest var det 9 klubbar. Den sjätte i ordningen var Visans Vänner i Östnyland. Det blev aktuellt först 30 år senare.

Bosse Österberg, som några år tidigare hade varit ordförande i Helsingforsföreningen, hösten 1975 bjöd in bröderna Uffe och Bosse Andersson till ett möte i Helsingfors. Avsikten var att försöka få Visans Vänner till Östra Nyland. Detta ledde till att den 16 mars 1976 ordnades en gemensam konsert i Svenska Folkakademin i Borgå. Idén var att luska ut om det fanns något intresse för ett nytt vissällskap. Resultatet var så uppmuntrande att sällskapet Visans Vänner i Östnyland grundades den 11 april 1976. Det var tänkt att Uffe & Bosse (Uffe bodde i Borgå och Bosse i Lovisa) skulle vara med i styrelsen och en av dem skulle axla ordförandeskapet, men det visade sig att de var svenska medborgare. Enligt gängse lag på den tiden fick inte utlänningar sitta i föreningars styrelser. Patrick Eriksson övertalades av Bosse Andersson att bli föreningens första ordförande. Styrelsen bestod av: Patrick Eriksson, ordförande, Kim Floor, vice ordförande, Erik Läckström, sekreterare, Anita von Martens, kassaförvaltare, Siv Lindqvist, ledamot och Birgitta Löfman, suppleant.

För att få bröderna Andersson engagerade på ett vederbörligt sätt utnämndes de till klubbhövdingar i respektive städer. Vid årsskiftet 76/77 var medlemsantalet femton; förutom de sex grundande medlemmarna hade systrarna Camilla och Monica Andersson, Mikael Furustam, syskonen Kim och Heidi Hansson, Denise Lindström och Ann-Maj Paavola sjungit in sig. Att sjunga in sig var en kutym på den tiden. Med decennierna har den fordringen fallit i glömskans mull.

Hösten 1976 kom Rolf ”Offe” Söderling med ett initiativ till ett helt nytt evenemang. Både VVÖ och Borgåbygdens ungdomsförbund nappade genast på idén. Offe ville skapa en festival för amatördiktare och -vissångare/kompositörer. Evenemanget fick heta Dikt och Ton. Den första Dikt- och Tonfestivalen hölls söndagen den 19 juni 1977 på Postbacken. 

Tisdagen den 27 juli 1976 gavs föreningens första friluftskonsert på Postbacken. Artisterna var Sture Ekholm, Bosse Österberg, Ebba Löfström, Barbara Helsingius samt Lasse och Lela Nybergh. I publiken satt drygt 200 personer. Man visste det inte ännu då, men den här konserten kom i mångt och mycket att definiera föreningens kommande viskonserter.  Rolf ”Offe” Söderling jobbade på Borgåbladet och skrev väl om konserten. Samma höst kom han på idén med en festival för amatördiktare och -vissångare/kompositörer. Evenemanget skulle heta Dikt och Ton.  Sagt och gjort: den första Dikt och Ton-festivalen hölls den 19 juni 1977. Den blev genast en stor succé. Det gav mersmak. Till en början ordnades Dikt och Ton veckoslutet före midsommar. Platsen var densamma. Postbackens miljö var som gjord för dylika evenemang.

Visans vänner har gjort annat än bara ordnat musikevenemang, konserter och knäppkvällar. På initiativ av Ann-Maj Paavola började man samla och banda visor som var karakteristiska för olika byar i trakten. Bl.a. var Sarvsalö känt för sina gungvisor. Med understöd från Svenska Kulturfonden köptes en magnetofon och projektet kunde startas. Enär det nu fanns en bandspelare i klubben, passades det på att också banda föreningens egna konserter. I augusti 1977 uppgick medlemsantalet till 24 personer.

En hel del av de mest kända visartisterna i Norden har hedrat Visans Vänner. Fred Åkerström gästade Borgå år 1979, Olle Adolfsson 1980, Cornelis Vreeswijk 1986 m.m.

Visans Vänners kanske mest kända grej torde nog vara Höstvisan. Den startades av dåvarande ordförande Mikael ”Micke” Furustam år 1987. Grundidén med Höstvisan var: ungdomar skall ges plats på scen för att visa upp sitt musikaliska kunnande.  Därom mera i följande del. Den första höstvisan förverkligades tack vare samarbetet mellan Gus Söderlund och Helena Åberg. Den första Höstvisan kallades egentligen för Lilla Visfestivalen och arrangerades tillsammans med Hembygdens Väl i Lillpellinge. Tove Jansson, som aldrig besökte tillställningarna, gav tillstånd att använda hennes Höstvisa som namn på tillställningarna. Ca. 300 åskådare åtnjöt början till en legend. De lokala fick uppträda med högst 3 låtar medan de inbjudna fick upp till 30 minuter. Konserterna har varit många och som Micke hade önskat har många medlemmar fått pröva sina vingar på scenen.

Listan på alla de olika evenemang som Visans Vänner i Östnyland har arrangerat eller deltagit i är så lång att enbart den skulle räckas att fylla en längre text. Regelbundna sånger på en hel del ställen. Den senaste är redan 3 år gammal och går av stapeln i Lovisa i kafét Tuhannen Tuskan Kahvila. Andra har varit Glöggvisan, och visor ombord på skutor (Visans vänner var delägare i skutan MS Marita). För att få lära sig all om vår förenings otroliga historia rekommenderas införskaffning av vår historik, sammanställd av Patrick Erickson, Sebastian Häggblom och Stella Jonasson. 

Här under är bilder från Bokreleasen den 5.3.2026 i Grand. Fotona är tagna av Leif Wickholm, förutom 2 som har namnet inskrivet.